Entré Väven Norra, Storgatan 46A

Måndag-fredag
06.30-22

Lördag
7-22

Söndag
7-22

OBS! För stadsbibliotekets öppettider - se minabibliotek.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Entré Väven Västra, Thulegatan 2 och

Entré Väven Östra, Västra Rådhusgatan 1

Dessa entréer följer stadsbibliotekets öppettider.

Måndag-torsdag
9-20

Fredag
9-18

Lördag
10-16

Söndag
12-16

Entré Väven Södra, Västra Strandgatan 8A och mot Strandpromenaden

Huvudsaklig entré till Fika, Vävenscenen och Folkets Bio Umeå.

Måndag-fredag
9-20

Lördag
10-20

Söndag
12-20

Kulturreceptionens biljettkassa

Måndag-fredag
10-18

Lördag
10-16

Söndag
12-16

Verksamheternas öppettider

Öppettiderna för respektive verksamhet i Väven kan ses på deras egna webbplatser. De hittar du under Verksamheter.

Avvikande öppettider

Se avvikande öppettider under året


Pressrum Tillgänglighet

Utställningar

Följande utställningar är aktuella i Väven just nu.

Skumrask - Camilla Akraka

Skulpterade fågelhuvuden.

Tid: 16 oktober 2021 - 23 januari 2022
Plats: Umeå konsthall plan 3

Camilla Akraka är konstnären som har skapat Metoo-monumentet Listen! på Rådhustorget i Umeå. Hennes dubbla etniciteter, med en svensk mor och en nigeriansk far, har haft stor betydelse i hennes konstnärskap och hon har ständigt, omedvetet eller medvetet, undersökt företeelsen av att vara annorlunda. I Akrakas konst finns frågor om klass, kön, etnicitet och ålder ständigt närvarande och ofta ett ifrågasättande av en etablerad position eller roll.

– Jag förhåller mig ofta symboliskt och i mina skulpturer ligger fokus på fördelningen av massa i kroppar. Förutom detta och den dekorativa aspekten i mina mönster är tvetydighet ett ständigt återkommande inslag i mina verk. I tvetydigheten får gåtan finnas kvar, berättar Camilla Akraka.

I utställningen Skumrask visar Camilla Akraka främst nya verk i form av teckningar, skulpturer och målningar. Minnen, fiktiv rit och myt blandas med konstnärens förankring i naturen.

Läs mer om Umeå konsthall Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.


Ögonblick

Foto: Rickard Ingman

Tid: 13 januari - 15 februari
Plats: Öppen vägg, plan 4

Dokumentärfotografier av Rickard Ingman.

"Jag började fotografera -81. Min första bild jag tog var i sjukhusparken vid NUS efter att jag precis fått en kamera av min pappa. Jag har lidit och gör även det till och från idag av högångest. Min mamma läste i en tidning att fotograferande kan lindra ångest, the rest is history

Jag har haft förmånen att få jobba rygg i rygg med kanske en av Sveriges främsta dokumentärfotografer. Nämligen ”Mäster Fotografen Sune Jonsson”. Det var på Västerbottens Museum som jag hade förmånen att jobba tillsammans med denna ikon. Än idag ekar hans motto ”Berätta, Berika & Bevara”.

I denna utställningen presenterar jag några av mina bästa ”Ögonblick” igenom min fotografiska karriär, allt ifrån sena nätter -83 på Roskildefestivalen till -90 talets pulserande Tanzania men även kokande Brännbollsyran tidigt -00.

Välkommen till några av mina bästa Ögonblick."

/Rickard Ingman


Haenyeo

Kvinna med blött hår och ansikte tittar in i kameran.

Foto: Hyung S. Kim

Tid: 17 maj 2021 - 25 september 2022
Plats: Kvinnohistoriskt museum

På ön Jeju utanför Sydkorea lever dykarkvinnorna haenyeo. Den tusenåriga traditionen är idag listad på UNESCO över mänsklighetens immateriella kulturarv. Kvinnorna lever i symbios med havet, vågorna och stormarna.

Under generationer har haenyeo skaffat stor kunskap om havet och det marina livet. Yrket går traditionellt i arv och flickor blir upplärda från tidig ålder. Fram till 1500-talet arbetade både kvinnor och män som dykare, men efter hand övertogs yrket helt av kvinnor. Haenyeo försörjer familjen, medan männen i första hand har hand om hushållet.

Att leva i harmoni med naturens tillgångar är essentiellt inom haenyeo-kulturen. Kvinnorna är fridykare och använder inte dyktuber och harpuner. De har utvecklat en speciell andningsteknik för att klara av att vara under ytan en längre period. Haenyeo fiskar efter säsong och det finns strikta regler vilka djur och växter som får fångas, allt för att garantera havets naturliga tillväxt.

I utställningen Haenyeo – havets kvinnor får vi möta några av kvinnorna och ta del av deras liv och arbete. Här presenteras 20 starka porträtt av fotografen Hyung S. Kim, unika föremål donerade av Sooni Kim samt klipp ur dokumentärfilmen Dykarkvinnorna i Korea producerad av Hee-Young Ko.

Utställningen Haenyeo – havets kvinnor är producerad av initiativtagaren Min Jeong Ko och Sjöfartsmuseet Akvariet. Min Jeong Kos farmor var haenyeo och hon har en stor passion för kulturen.


Korsettkriget

madrass ihopbunden med spännband

Foto: LisaLove Bäckman

Tid: 31 maj 2021 - 24 april 2022
Plats: Kvinnohistoriskt museum

I slutet av 1800-talet hamnade korsetten i centrum för het debatt i Sverige. Ett litet klädesplagg blev en stor politisk fråga. Korsetten blev faktiskt ett ideologiskt slagfält, något som utlöste diskussioner om makt, kön, identitet och klass. Om kvinnlighetens former och gränser. Om dåtiden, samtiden och framtiden.

I utställningen Korsettkriget – en kamp om kvinnlighetens former vid förra sekelskiftet möter du ett ojämlikt Sverige där det var skillnad på människor. Framför allt var det skillnad mellan kvinnor och män. Och det skulle synas.

Kvinnor och män sågs som varandras motsatser, och det påverkade nästan allt i samhället. Vem som gjorde vad i hemmet, vem som jobbade och med vad, hur kvinnor och män kunde klä sig och bete sig, vem som kunde rösta och påverka politiken.

Samtidigt skedde en stor förändring i människors sätt att bo, leva och arbeta. Istället för att bo på landsbygden och arbeta med jordbruk flyttade många människor till städerna för att jobba i fabriker och butiker. Det var så omskakande och dramatiskt att världen aldrig blev sig lik. I städerna uppstod nya grupper: den förmögna borgarklassen och den fattiga arbetarklassen.

Mitt i allt detta fanns ett litet klädesplagg – korsetten. Den var ett sätt att framhäva den kvinnliga kroppens former, att visa tydligt att den som bar korsetten var kvinna och inget annat. När kvinnor började kräva att bli myndiga, få rösträtt och ha tillgång till utbildning uppstod även en diskussion om kvinnors kläder.

De som var emot korsetten menade att det var fåfängt att använda korsett. Dessutom var den farlig för hälsan och passade inte i ett modernt samhälle. Men det visade sig snart att kvinnors relation till korsetten var komplicerad. Vissa försvarade den. De menade att korsetten var både anständig, hälsosam och modern istället för utmanande, skadlig och föråldrad. Kriget mot korsetten blev ett krig om korsetten.

Utställningen Korsettkriget – modeslaveri och kvinnokamp vid förra sekelskiftet producerades 2019 av Örebro universitet. Den bygger på forskning och en bok med samma namn av Henric Bagerius, docent i historia vid Örebro universitet. Innehållet och gestaltningen av utställningen i Umeå har utvecklats och fördjupats i nära samarbete med Henric Bagerius och producerats av Kvinnohistoriskt museum. I Umeå har utställningen titeln Korsettkriget – en kamp om kvinnlighetens former vid förra sekelskiftet.


Vill du ställa ut i Väven?

Umeå konsthall

Anja Boman, konstsekreterare, Umeå kommun
E-post: anja.boman@umea.se
Telefon: 090-16 34 74
Läs mer om Umeå konsthall Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Öppen vägg - plan 4

Här kan du som icke yrkesverksam ställa ut dina verk.
Ta reda på hur du bokar Öppen vägg plan 4

Utställningsvägg och montrar - plan 2

Här kan du ställa ut dina verk i samarbete med Umeå stadsbibliotek. Ytans placering gör att teman som hobby och hantverk är extra passande, men inget krav.
Ta reda på hur du bokar Utställningsvägg och montrar plan 2